Allt har sin tid.

Idag har jag skrattat, gråtit, kännt enorm saknad och sorg, pratat, lyssnat, ätit gott, sjungit och njutit. Njutit av att få vara nära familj, släkt och vänner. Njutit av att få säga hej och hejdå en gång till. Njutit av att få tänka "du kommer alltid att vara nära och vi ses snart igen".

Tack för allt, finaste morfar. Och jag hoppas du förstår nu, att vi saknar dig; alla saknar dig.



Så länge skutan kan gå
så länge hjärtat kan slå
så länge solen den glittrar på böljorna blå
om blott endag eller två
så håll tillgodo åndå
för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få!

Kommentarer
Postat av: mamasen

så fint du skrivit, tänker kopiera det till mitt minnesalbum om jag får. kram

2011-05-07 @ 15:49:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback