I julas fick jag en otroligt fin liten bok av min extrasyster. En gnutta mod heter den. Den är fylld med massa söta djurbilder med citat till som ska skänka lite uppmuntran när man behöver det.

Igår, tisdag, när jag var mitt upp i PA100-stress och allt vad det innebär tog jag en liten paus och gick runt lite i lägenheten för att sträcka på benen. Jag hamnar då framför bokhyllan och ser denna bok så mitt i högen av alla andra böcker. Jag tar fram boken och tänker att "ja,.. nu behöver jag lite peppning och uppmuntran." så jag slår upp en sida på måfå, och som vanligt; det stämmer alltid. Jag blir nästan rädd. Såhär står det:

" Ta sen ett djupt andetag och börja om - igen och igen och igen - till du klarar det. Och det gör du. Om du bara paddlar på, kommer till slut den våg som för dig hela vägen till stranden."

Och alla som känner mig vet att jag har svårt att komma igång med skolarbete, och jag har väldigt svårt med att sitta helt ensam och skriva. Utan feedback så att säga. Men detta.. Detta gav mig så mycket styrka och peppning så att det är inte sant. Jag ska klara det här. Allt jag tar mig för ska jag klara.

(och min fina michael ger också alltid världens bästa peppning och råd. men framför allt; mina finaste föräldrar och mina underbara systrar. usch vad jag älskar er.)